posshill

Låt humor vara en del av vardagen


2 kommentarer

Kom att tänka på en sak

En sak som slog mig härom dan, var att nästan alltid när man t.ex. köpt något som man tyckt att är dyrt, så nog är det någon i ens omgivning som påpekar, att han och han har något ännu dyrare. Berättade för en kompis att nog är det dyrt om man tar en viss typ av medicin via spruta, och vips så fanns det en annan kompis som varit tvungen att betala 5 gånger mer för en spruta till hunden. Där ser man, de satsar 5 gånger mera på människans bästa vän, än på mig. Kanske det bara är så, att jag är av den årgången att det bara tuffar på, och emellanåt lite smörjelse här och där, så fortsätter jag att gå.

Det är ju så att när man berättar en story eller händelse, så nog finns det någon strax i närheten som har någon ännu bättre story på lager.

Nästan samma har det varit när man någon gång bytt telefon. Då borde man alltid ha det senaste och mest påkostade pryl som finns till salu. Försäljaren förklarar alla finesser, varav jag då förstår ungefär en tredjedel, och resten är något som behövs vid framtida rymdfärder. Då har jag för vana att komma med den frågan, att går det att ringa med den också, för det är en sådan telefon jag vill ha. Så nu äntligen, sist av grannarna och kompisarna har jag äntligen skaffat mig en smarttelefon, men inte blev jag mera smart för det. Snarare mera konfunderad och villrådig, men det går att ringa med den också.

Så nu sitter jag och tar fram telefonen och trycker på några knappar för syns skull, och ser smart ut som alla andra.


2 kommentarer

Sevärt i Jeppis

Alla städer och orter har vissa särdrag och saker som intresserar de lokala invånarna, samt till en del också en hel del utsocknes besökare. Jag har nu under den gågna våren och ända fram till nu, konstaterat att det finns flera intressanta och speciella platser och fenomen i  staden som kan nämnas. Alla fenomen lägger man inte märke till om man inte riktigt kollar noga och bokstavligen söker. Men att söka, är ju att leta, och då har man en möjlighet att finna just dessa speciella och typiska fenomen.

Victor Schaumansesplanaden har ju sina gåtfulla sandhopar utefter gatan och trottoaren. Har under vårens lopp kunnat konstateras att mänskliga varelser samlat dessa på hög, för att sedan ge bilisterna och mopedisterna en chans att köra över dem, och om möjligt få ett litet lyft i trafiken.

Jakobsgatans hinderbana samt serpentinväg, med bilisternas tävling om vem som sist väjer för den mötande trafiken.

Tidigare på våren fanns Rådhusgatan och Skutnäsgatans  gåtfulla gropar, men numera är det mera en gåta att de försvunnit. Inte gatorna, utan groparna. Man hade ju blivit liksom van, med att de skulle finnas där.

Våren i Jeppis har ju också varit känd för sina översvämmningar i Rapakanalen området, vilket har bevistatas av flera turister allt från Karleby.

Storgatan  i höjd med campusbygget och dess rödgula bommar som hade en tendens att förirra sig långt ut bland biltrafikanterna.

Den stora parkeringplatsen och campingen vid Maria Malm. Vi väntar redan i våra bilar på parkeringen, att köpcentret skall byggas.

ABC parkeringens trafikarrangemang som lockar till sig bilister som gärna sidledes och med dörrhandtaget först, komma körandes på den för den vanliga trafiken förbjudna ytan.

Ett ofta återkommande mysterium som figurerat ute på stadens gator, är den eviga frågan. Var är nyckeln till WC bakom rådhuset. Där i närheten har man kunnat se steppande ynglingar blandat med några äldre herrar, som alla försökt finna svaret på frågan.

Om jag möjligen glömt eller annars bara lämnat bort några intressanta fenomen, kan det möjligen bero på mitt minne. Då är det av stort värde att ni tar kontakt och informerar undertecknad, som eventuellt kan infoga och komplettera stadens sevärdheter.

Oops, en vanlig man på gatan i staden.


Lämna en kommentar

Vad göra när åskan går

Ett litet mindre kaos rådde hos oss i morse, precis när åskan gjorde sig påmind med sitt muller. Jag blev förargad när även regnet sökte sig nedåt över uthus och gräsmatta. Jag hade planer på att få uthuset färdigmålat idag, men nu satte vädret käppar i hjulet för den saken. Och gräsmattan tar nya tag för att resa sig upp mot skyn, i väntan på att gräsklipparen plöjer sig genom vegetationen. Sessorna över det att det inte var möjligt att titta på deras TV program just när åskan gick med blixt och dunder. Vad göra över situationen? Okej, vi bestämde oss för att röja lite i vardagsrummet och försöka få nya lediga utrymmen. Vi tog tag i ett stort sakförråd och arbetade oss genom högen, och placerade sakerna på sina rätta ställen. Och se, vad hittade vi under alla grejerna, jo ett bord med fyra stolar. Jag visste att det borde ha varit där, men tyvärr så har det uppbevarats så mycket saker på bordet att jag glömt att det funnits där.

Vad göra med ett nyfunnet bord? Torkade bort damm med fuktig trasa och väntar att frugan kommer hem, för att visa vårt fynd. När vi beskådade vårt värv, bestämde vi oss att belöna oss själva med att öppna TV:n och datorn och börja om som vanligt igen. Alltså, här sitter jag här igen med att trycka ned tangenterna för allt vad jag är värd, på samma gång som jag hoppas att vädret utanför skall torka upp, och att jag får något vettigt arbete utfört. Vad som kommer att hända på eftermiddagen förblir en gåta, tills vi ser hur det utvecklar sig.

Kände bara för att placera dessa bokstäver i skrift, om inget annat så för att öva upp fingrarnas fingerfärdighet över tangenterna, så att de är välinövade innan de fattar tag i färgpenseln eller gräsklipparens startsnöre.

Vi hörs, eller ses, eller annars bara finns.


Lämna en kommentar

Måndagskonstnär

Alla har vi väl konstnärliga anlag. Somliga härliga, fina, och skapande anlag, andra helt dolda anlag. Jag är väl som de flesta antar jag, kanske inte dålig på allt , men inte så speciellt bra på något. Men ändå, man skall försöka och se hur långt det bär. Jag hade min skapande eftermiddag på måndagen, med att ta på mig målardressen och tvätta ur penslarna, samt att röra om i den färg som skulle ge färg åt min skapelse. När man tar tag i penseln och tänker sakta för sig själv hur vill jag ha min skapelse avbildad och färgsatt, då är man på G så att säga. Säg den konstnärliga målaren som inte stänker några klickar på sig själv i skapandets ögonblick. Så även jag, med rödfärg på både armar skjorta och halaren, för att inte tala om att ha samma färg i nacken, efter att försökt jaga bort mygg, och glömt att jag har färg på händerna.

Säkerligen hade jag klarat av att måla hela väggavsnittet, men hade träff med en hårförkortningsspecialist i ett gammalt fähus på eftermiddagen, så jag var tvungen att duscha av mig det värsta svettlagret. Fortfarande lite fuktig i pannan satte jag mig sen i hårklipperiets stol och lät damen putsa mina lockar. Där blev det diskussion om hur frisyren skull anläggas och om det skulle vara mittbena ,sidbena eller bara rufsa om lite grann. Jag ville ju vara fin i håret, när jag senare på kvällen skulle in till staden Vasa, för att hämta några utlänningar. Man vill ju ge ett fint intryck när det kommer svenskar på besök. Det visade sig att det var två herremän, så det var helt onödigt tjafs om frisyren. Men nu är man lika fin och stilig som vanligt igen, så kanske man kunde ta sig en tripp till kvällsmarknaden. Men först skall jag med sessorna till farmor på ett besök.


6 kommentarer

Dagens Utnämning

Jag har nu under dagens lopp förärats en ny utnämning. Efter att de senaste åren kämpat friskt för att lära mig nya saker och hur de fungerar, har jag nu åstadkommit något enastående enligt mig närstående personers åsikter. Jag har försökt och tränat, samt känt mig rädd och försiktig, för att inte göra någon skada eller på annat sätt förstora saker och dess omgivning. Jag har kämpat friskt med något som inte för mig är så vanligt, men som i min omgivning är helt vanligt inom den feminina delen av vår familj.

För att göra det kort och inte dra ut på tiden och dessa skriverier, så låt oss komma till saken. Egentligen så blev händelsen avkunnad mitt i måltiden av en egen designad korvsoppa, som lät sig välsmakad och hungeravtrubbande slinka ner i familjemedlemmarnas magar. Det var den äldsta sessan som avkunnade utnämningen officiellt eller kanske inofficiellt, i samband med att hon hällde vatten i glaset vid middagsbordet.

Pappa, du har blivit vald till örhängesspecialist.

Det är inom genrén att fästa örhänget genom det lilla, lilla örat. Rörd tog jag emot utnämningen, och visste att beslutet kommit till genom att jag träget försökt få fast det lilla örhänget, vilket ingen annan lyckats med just den gången. Förvisso hade jag hotat litet skämtsamt med att om vi inte får det lilla örhänget genom det lilla hålet i örat, så far jag efter tången i garaget och gör ett nytt och betydligt större hål. De har gjort susen och vi fick möjlighet att pröva ånyo.


Lämna en kommentar

Någon fyller år igen

Tänka sig att någon fyller år igen. För hur mångte gången det sker, och vem det nu sen är. En kompis blir äldre igen, från att ha varit en liten grabb för 47 år sen. Att de grabbarna växer upp och blir äldre så snabbt. Kommer ihåg, när jag satt bredvid honom, när han låg i sin vagga och jollrade. Där satt jag iförd fotbollsdojor och träningsdräkt och en präktig linlugg. Den grabben har vi delat en hel del med i ungdomstiden, med många resor hit och dit i vårt fagra land. Vi har orienterat oss genom täta skogar och över öppna ängar för att ta oss fram till destinationer långt hemifrån. Vi har många gånger bannat vädrets nycker, när det regnat från öppen himmel och emellanåt när solen gassat mer än vad vi egentligen klarat av. Vi har båda varit intresserade av motorsport och därför tillbringat otaliga timmar i skogen omkring Jyväskylä för att följa med rallyt, samt banracing i Ahvenisto.

Vet nu inte om han läser min blogg, men grattis i allafall kusinen på din bemärkelsedag.


Lämna en kommentar

Happy Midsommar

Midsommarafton och allt ännu i en otrolig röra, med mycket att göra och nästan inget klart. Här kämpar vi med att få det städat och klart, samt att inhandla de sista midjemåttsförstorande matpaketen. En sak är klar åtminstone. Midsommarbjörkarna står stadigt på tomten sedan 40 år tillbaka, så dem har vi inte behövt söka.

Vill på detta enkla sätt önska alla mina läsare och kommenterare en fin och minnesrik midsommar. Hoppas att den medför ett minne i det positiva slaget. Har den senaste veckan försökt vara inne på bloggen.fi, för att kommentera och läsa vad ni skrivit, men av någon anledning så har jag inte alltid kommit in på bloggen. Några gånger har jag kommit in och försökt kommentera, men blivit utslängd igen. Det känns inte bra, när man vill lämna några ord till sina vänner, och inte får sina bokstäver tryckta på skärmen. Jag har försökt, och försökt igen, men bloggen.fi vägrar emellanåt att sammarbeta.

Sedan jag gick över till wordpress, så har den bloggportalen inte en enda gång vägrat sammarbeta, utan tagit emot mina ord, hur vanskligt jag än skrivit. Fastän jag skriver här på wordpress, så försöker jag så gott som dagligen att snappa opp vad som händer på bloggen.fi.

Så mina vänner ha det gott, ta ett dopp, det var allt, hoppas det inte är för kallt.

xx