posshill

Låt humor vara en del av vardagen


6 kommentarer

Att äta eller inte

Hade en tidig väckning i morse och redan kl.05.00 så var jag igång med att söka något ätbart i skåpet. Frukostflingor blev det i min ensamhet innan det begav sig till staden Jakobstad och leta rätt på rätt bil, för att skjutsa någon till Vasa. Skjutsen förlöpte utan problem och min kund kom till rätt destignation inom utsatt tid, samt att nu var det enda för mig, att ta mig tillbaka till utgångspunkten.

Sagt och gjort så kröp jag tillbaka i sängen när jag kom hem, för att om möjligt få tag på sömnen en liten stund innan nästa måltid skulle äga rum. Tyckte mig vara tvungen att försöka vila lite, emedan nattskiftet skulle börja igen 21.00, och det är alltid bättre att vara utvilad när skiftet börjar. Efter att ha vilat halvannan timme så kändes det tomt i kroppen och magen yrkade på påfyllning. Kollade med frugan som också hade en ledig dag idag, att vad har vi för möjligheter till lunch idag. En koll i kylskåpet och i de övriga skåpen, så var det inget att hurra för. Ingen potatis, inget kött, ingen mjölk. Det såg skralt ut, därför att det blivit för lite handlat i lördags och nu var allt på upphällning.

Smörgås med ost och sill till lunch, var inte tillräckligt tilltalande. Lite mera funderande och granskning av förråden, så blev det i alla fall havregrynsgröt som kom upp på menyn. Alltid något, men hade ändå önskat något bättre och godare. Nu om något skulle det vara den rätta tiden att börja banta.

Annonser


2 kommentarer

Den lilla röda traktorn

Idag är dagen när jag skall försöka få liv i den lilla röda traktorn, som de senaste åren tillbringat sin lilla vilostund i det vita garaget. Tanken är att den skall förflyttas till varmgaraget och ge rum för ett annat rött fordon, nämligen Forden. Varmgaraget är ännu så pass välfyllt att Forden inte har en chans, men traktorn torde rymmas. Om det lyckas så betyder det att vi då skulle få båda bilarna under tak inför vintern. Då skulle det vara slut på vindruteskrapandet de kalla morgnarna under flera månaders tid.

Massey-Ferguson 35 är typbetäckningen på den lilla traktorn, och den har en framtid som veterantraktor, och skall så småningom bli renoverad försiktigt, ifall jag klarar av det. Traktorn har inte varit igång på några år, men om det är som förra gången jag skulle starta den, så startade den på andra försöket efter att varit utställd i ett annat garage i 3 år. Borde kanske även montera fast vedkapen på traktorn, så skulle vedkapningen gå snabbare än med motorsågen. Blir kanske för många kanske och om, att det är bäst att endast flytta den idag. Bäst att lämna något till sen och efteråt, så att inte allt arbete tar slut på en gång.

Det vore ju förargligt ifall att arbetet tog slut och man skulle bli tvungen att enbart ligga på soffan och försöka lista ut vad man skulle kunna påbörja som nästa project.M-F 35Måste bara meddela att traktorn startade med första försöket och har nu blivit förflyttad till det varma garaget, och skall nu under vinterns lopp fixas och kollas för att få den i topptrim så småningom. Är redan nu i körbart skick och försäkrad, så ifall den behövs så är det bara att åka iväg. Endast lite problem med ledningarna för belysningen, men det skall åtgärdas så fort som möjligt.

 


4 kommentarer

Att kommentera

Kollar in ot.fi och dagligen ser jag de som enbart kommer med negativ kritik i sina kommentarer. Måtte vara tungt att man hela tiden måste söka artiklar som skall klankas ner på vareviga dag. Själv har jag förvisso någon gång nu som då  skrivit några kommentarer, både positiva och negativa, men försökt att vara saklig. Men det finns ju de som hela tiden skall hacka ner på något visst parti, en viss person, eller en viss kommun. Är det månne avundsjukan över att de inte själva kunnat åstadkomma något vettigt, eller att grannen har en bättre bil kanske.

Somliga skriver som om allt vore emot dem och världen är en ohygglig och orättvis plats att vara på. Kan bara säga som Robert Gustavsson i sina monologer gestaltande Tony Rickardsson, Ja e int bitter men. Men det känns så när man läser vissa typers texter. De har inget positivt i sina texter, utan det handlar enbart om att försöka svärta ner någon annan. Svårt att tänka sig att t.ex. ett enda parti såsom SFP är roten till allt det onda som finns, såsom  en viss person ser det på våra sidor.

Tvistefrågor angående kommunsammanslagningar och dåliga gator samt sjukhusfrågan, diskuteras friskt i de både Karleby, Jakobstad och Vasa och inget bra koncept finns. Alla håller på sitt, och har den bästa lösningen, men i så fall, ta fram det goda istället för att enbart söka det onda i saken. Man löser inga tvister med tvång, utan det skapar mera osämja bland invånarna. Söker man fram enbart de dåliga och onda sidorna, ja då är man bitter.

Nu är ju jag ingen specialist på förhandlingslösningar eller bra skribent, men jag har mina åsikter, samt att ni andra har er rätt att klanka ner på mig, men jag tror ändå att någonstans i mina texter finns det något som är positivt. Det gäller bara att söka och finna, precis som i de ot.fi:s och andras texter.


4 kommentarer

Inspirationsbortfall

Inspirationsbortfall är ett känt begrepp som kommer smygande och slår ut i blom när man minst anar det. Men man kan också svänga på steken och författa ett inlägg just p.g.a. att man saknar den rätta inspirationen. Då är det viljan att skriva något som gör att diverse texter framträder på skärmen i alla fall. Oberoende om man har något att skriva om eller om man bara placerar sina ord på rad, så är det ungefär lika intressant, eller heter det kanske ointressant. När man kommer såhär långt i texterna så börjar så småningom första avsnittet vara avklarat.

Vad som sen kommer att finnas på den andra delen framträder inom det närmaste. Jag hade ju för en tid sen problem med en gräsklippare som inte ville starta, och nu har jag hittat en ny begagnad från barndomshemmet, där den stått oanvänd i kanske 10-20 år. Tömde tanken på den gamla bensinen och fyllde på med nytt bränsle, och se, den startade nästan med detsamma, och en provkörning på gräsmattan blev av. Tyvärr så var den så högt ställd att jag var tvungen att skruva ner den, med den följd att tre av fyra rostiga bultar gick av. Nya bultar och muttrar, och sen var den klar för en drabbning med gräsmattan.

Efter en ordentlig timme var klippningen klar och kunde bara konstatera att gammal är äldst, och klippningen gick enklare än med den nyare klipparen. Återstod bara att duscha av sig svetten efter travandet med klipparen och så är man klar för att inställa sig till föräldrarmötet på den nyrenoverade skolan. Lite avslappningsövning på soffan kanske gör att allt är på topp efteråt.


Lämna en kommentar

Måttet rågat på måttagningen

Att läsa ett måttband kan vara ytterst svårt för somliga. För andra kan det vara hur enkelt som helst. Nu har vi ingen kunnat läsa i lokalpressen att staden Jakobstad igen har problem med måttagningen på sina gatusträckningar. Vi vet ju inte om det är problem med själva ritningarna, kartorna eller just själva måttbandet. Men att det ideligen sker små och större malörer med gatornas bredd, är ju en sak som förbryllar. Staden planerar sina gator som om det är meningen att man skall börja köra med ena hjulparet på gatan och det andra hjulparet på trottoaren, eller i värsta fall rakt över refugen.

Jag har tidigare trott att gatorna är till för bilar, men numera görs de så smala, att det i vissa fall finns mera utrymme på trottoarerna. Inget ont om att fotgängarna har utrymme, men vart skall man styra bilen, när den knappt ryms mellan refugen och trottoarkanten. Titt som tätt smäller det till i fälgarna, hur man än försöker tränga in bilen i rännan. Nu ser Ahlströmsgatan ut som om den platt slalombacke med färdigt avgjorda svängar hur man skall ta ut svängarna.

Varför lägger man så mycket tid och pengar på att göra i ordning en gata, som blir en helt enkelt värdelös. Då hade det varit enklare att lämna den oasfalterad och gropig, men lite bredare. Då hade lastbilar och utryckningsfordon utan problem kunnat hållas inom gatustenarna och ändå hålla ner farten p.g.a. groparna i vägbanan. Inga kostnader för gatuunderhåll och farterna hållas automatiskt nere. Annars riskeras bilens stötdämpare och underrede ta ohjälpligt mycket stryk.

Nästa gång när staden planerar sina gator, så tänk noga igenom vad ni vill att skall framföras på dessa. Nu passar det nästan bäst med häst och kärra.


8 kommentarer

Money

De senaste dagarna har det varit lite si och så med bloggandet för min del. Det mesta har handlat om, just det , pengar. Det har visat sig att mina inkomster från bloggandet inte varit allt för stora, eller egentligen varit lika med noll. Så därför har jag satsat de två sista dagarna på jobbet. Det är ju känt att man inte blir rik på att jobba, men jobbar man inte, så är en sak säker. No Money. Som ni ser, så har jag blivit mer internationell, med inslag av engelska ord. Kan nog flera ännu, men kommer inte ihåg dem för tillfället. Lovar att skriva ner några om jag kommer på dem som jag kan.

Kanske bäst att inte börja uttrycka sig alltför mycket på utländska, för det har en benägenhet att bli fel, när man försöker låta lärd. En sak som jag många gånger lagt märke till när jag varit utomlands, är att inte ens utlänningar klarar av sitt eget språk. Har hänt bl.a. i både England och Tyskland, när jag varit där och konverserat på deras språk, så har de haft stora problem med att förstå just deras språk. Jag har många gånger blivit tvungen att förklara och visa vad jag menat, när de inte förstått med första gången. Men det heter väl att man inte är professor i sitt eget språk, eller något ditåt i alla fall.

Nu är ju weekenden och lördagen redan så långt hunnen, så jag vill önska er alla en bra söndag, samt Zwei kanske en liten vinst i nästa lottodragning.


Lämna en kommentar

Med tungt huvud

Med tungt huvud och fuktig kran samt lite skorrande hals, skall man kämpa sig till arbetsplatsen för att utstråla ett glatt leende och serviceinriktat bemötande av de flyttbara personer som vill från punkt A till B. Helt enkelt har höstflunssan infunnit sig hos Oops, ännu inte alltför svår och omöjlig, men ändå. Jag har sällan en så svår flunssa att jag skulle bli sängliggande, utan det går några dagar och sen vänder tåget till det bättre igen. För två dagar sen insåg jag vad som var på gång och gjorde mina förberedelser, med mera varma kläder och sockor på fötterna.

Det har visat sig fungera och därför blir det sällan en svår flunssa. Lite pappersnäsdukar och näsdroppar tillsammans med en ask Mynthon, och sen är bara att vänta på att det skall ge sig. Ingen feber tillsvidare, och febern är en ganska ovanlig gäst hos min kropp. Inte varje år som den hälsar på, vilket är ju bra, för ifall febern invaderar kroppen, så blir man så oerhört hängig att man till sist lägger sig raklång i snarkofagen för att försöka sova bort febern. Nu tänker jag ändå vila en stund inför dagens körpass, som troligtvis sträcker sig till en c:a 10 timmar. Nu kör jag ju inte 10 timmar i sträck, utan det blir ju en del sittande och väntande vid kontoret, samt vid Kronoby flygplats. Men man skall ju vara startklar hela tiden.

Skall försöka mig på något intressantare inlägg så småningom, men för tillfället blir det så här. Jag lovar inga stora saker eller skriverier, för då går jag bara med lögner och missvisningar, samt att ni då blir ännu mer besvikna på mitt sätt att placera de vanligaste bokstäverna i en meningsfylld mening.

Så snyt dig i näven och ta pastorn i hand. Så skall jag försöka krya på mig.    😀