posshill

Låt humor vara en del av vardagen


2 kommentarer

På jobbet

ford-transit

Denna syn uppenbarar sig när jag startar dagen inför ett körskift. Taxin har en massa extra utrustningar som behövs för utövandet av yrket och för att få ett ekonomiskt tillskott i vardagen.

Till höger under radion har vi  den enkla taxametern som utgör grunden för en inkomstbringande körning. Sedan strax till höger om ratten Pointern som är en betalningsterminal för bankkort, med vilken största delen av betalningarna sköts numera. Till vänster om ratten en PDA eller en smarttelefon som utrustats med speciellt program för att förmedla information från t.ex. Folkpensionsanstalten och dess Kela körningar. Med PDA:n faktureras färdtjänstkörningarna direkt till betalaren  och även information från taxicentralen kommer via PDA:n.

Sist och inte minst har vi Navigatorn i vänstra nedre hörnet av vindrutan som gör det möjligt att hitta rätt vägval i händelse av att chauffören känner sig osäker. Inte alltid att man kör i kända trakter utan det kan bli en resa till t.ex. Tammerfors eller Helsingfors och då kan den behövas. En sådan resa kan röra sig om 300-470 km enkelresa, och då skall man ju hem tillbaka igen. Har kunnat konstatera att medeltalet kilometrar per arbetsdag har varit c:a 250 km hittills i år.

ford-transitDenna taxibil med plats för 8 personer + chauffören används mestadels för transporter till och från flygplatsen i Kronoby, där jag kör ungefär en till två dagar i veckan. Vissa dagar kan det bli uppemot 5 turer per skift, men i helgen blir det kanske 2 gånger per dag. En mycket intressant körning som betyder att man ofta får möjlighet att försöka göra sig förstådd på flera språk. Har hänt att jag samtidigt haft passagerare som talat svenska, finska, engelska, tyska och japanska om vartannat, och då kan det bli knepigt. Själv kan jag klara av tre av dessa behjälpligt och ett fjärde som jag förstår lite men inte pratar så bra. För det mesta klara man av utlänningarna med engelskan, och det ordnar opp sig på ett eller annat sätt ändå.

Under en veckas arbetspass kan veckan indelas i olika dagsscheman, som t.ex. flygbussen, elevtransporter, sjuktransporter och diverse dejoureringsdagar. Elevtransporter är ju för många taxitrafikanter en viktig körning för dagen, och då kan man under tiden diskutera med eleverna om deras dagar i skolan.

När man kör sjuktransporter får man vara lite mera försiktig i sina diskussioner med passageraren och inte fråga egentligen någonting om deras eventuella sjukdom, ifall de inte själv vill prata om den. Somliga vill gärna prata om deras sjukdom för att därigenom få tala ut och på detta sätt få ett stöd. En taxichaufför skall inte inleda en diskussion, utan det är kunden som bestämmer om han/hon vill prata eller ha lugn och ro i tysthet. Sjuktransporterna kan även inbegripa bårtransporter med personen liggande där bak i bilen fastspänd på bår, och bilen har även möjlighet till rullstolskörningar emedan den är utrustad med en rullstolslift bakpå bilen.

Folk frågar ofta om det inte är otrevligt att köra påverkade kunder, och svaret är helt enkelt ett nej. För det mesta är det mycket trevliga typer som på ett avslappnat sätt vill inleda en diskussion, och det har även hänt att någon frågat mig om vilken sång jag vill höra. Jag föreslog två sånger och de sjöng dem båda med perfekt röst och utan några som helst problem. Tack till de damerna och välkommen åter.

Med andra ord så är taxichaufförens yrke omväxlande och intressant, samt mycket givande enär man kan hjälpa folk i olika situationer. På minussidan har vi förstås de långa och udda arbetstiderna, men säg det jobb som har enbart positiva sidor.

Otaliga gånger har jag gått i armkrok med äldre damer och även herrar för att på detta sätt erbjuda dem stöd för trötta ben, och säkerställa att de tryggt kan ta sig fram. Inom taxiyrket kan man hjälpa äldre och handikappade att tryggt ta sig fram i samhället på ett säkert sätt, och man får höra ordet tack ofta när man är på jobbet.


Lämna en kommentar

Har varit slapp och slö

September på gång och Oops går in för en ny period, då jag förhoppningsvis skall aktivera mig på flera områden. Efter en sommar med mycket arbete och lite fritid, så hade jag hoppats på att vi skulle ha varit fulltalig manskap på företaget och med möjlighet till lite mera ledigheter. Några sjukskrivningar och en pensionering har gjort att vi som varit tillgängliga för körningarna, har verkligen fått ligga i.

Har inte varit ovanligt med 14-15 timmars pass och efter det arbetspasset har inte mycket hänt efteråt. Då har det varit mat, dusch och vila som varit på tapeten efter jobbet. Dessa 14-15 timmars pass har ju inte betytt att man jobbat hela tiden i ett streck, utan att man har varit tillgänglig för en körning direkt och s.a.s. dejourerat vid kontoret, där det finns möjlighet att sträcka ut sig på soffan och ta sig en lur mellan körningarna.

Nu i september har jag utmanat mig själv att motionera mera inför den kommande hösten och vintern, för att om möjligt få bort några kilon, som tillkommit p.g.a. för mycket sittande i bilen och felaktigt matintag. Hur det hela kommer att lyckas beror ju helt på mig själv och ingen annan, men tanken och viljan finns.

Har den senaste tiden tappat en del läsare, säkerligen därför att inget intressant eller att det helt enkelt inte blivit skrivet så ofta, men allt går ju i vågor. En sak som ha varit intressant för mig att se, är att det nästan dagligen kommer någon från USA och besöker min sida och kollar in mig. Är det månne p.g.a. mitt bloggnamn Posshill eller är det någon som känner mig, det har jag inte fått på klart ännu. Vore trevligt om dessa någon hörde av sig med en kommentar eller annars bara meddelar varifrån USA de är. Har ju avlägsna släktingar i landet, så det vore trevligt med lite kontakt.

Avslutar detta inlägg med en sysselsättning som jag även har varit tvungen till i sommar, och som även den tagit flera timmar i anspråk, för att om möjligt hålla gräset på en anständig nivå.

stiga