posshill

Låt humor vara en del av vardagen


Lämna en kommentar

Känner för ett tangenttryck

Det kliar i fingerspetsarna och maskineriet bakom pannloben är igång. Endast överföringen mellan de båda platserna är aningen osynkroniserad. Väntar med tanken tills den klarnar och vad den vill att fingrarna skall placera sig och i vilken ordning. Oftast har tanken mognat och storyn är klar, men i det kritiska skedet när de lätta tangenttrycken skall till att fullbordas, så finns det en liten tvekan, eller en liten minneslucka som gör att inte meningen blir det som tanken har tänkt från början. Tanken och handlingen verkar aningen ansträngd, men så är det oftast två olika viljor som kämpar om herraväldet. Tanken och viljan att skriva mot tangenttryckens osäkerhet om hur de valda orden borde placeras.

Handlingens början har klargjorts och ögonens godkännande av den begynnande texten, samt kontakten mellan hjärnan och fingerspetsarna är etablerad. Det är nu som det egentliga problemet kommer i dagen. Vad kommer allt detta att handla om och kommer jag att få färdigt skrivet allt det som jag ämnat innan det igen blir en kortslutning och allt stannar av igen. Det har hänt mig åtskilliga gånger det senaste halvåret att början på inlägget kommit igång, men sedan har något eller någon distraherat mig och allt avstannat i ett totalt ofullbordat stycke.

Kan bara konstatera att den sommar som var ämnad i år och borde ha varit någonstans mellan våren och hösten, troligtvis blivit på hälft och vägrade att slå ut i blom. Det blev en ganska slät sak av det hela och ingen toppvärme kom oss till känna, utan det var för det mesta blåst regn och rusk. Kan åtminstone för tillfället ånjuta en vacker höst med fina färger och lagom värme.

Förberedelserna inför den kommande vintern har kommit en bra bit på väg och en stor del av det som borde göras har redan gjorts. Gräsmattan blev så sent som igår klippt för sista gången denna säsong och nu blir det klipparen och maskinen som skall servas, samt se till att utrustningen är klar inför nästa vår. Äppelsylten finns lagrad i frysboxen tillsammans med hallonen, jordgubbarna och vinbären, så sylt för morgongröten är ordnad. Med andra ord, vi är en bra bit på gång och kan ta igen oss lite mellan varven.

Så ha det gott ni där ute i cyberrymden.

 

 

Annonser


Lämna en kommentar

Några bilder av varierande slag.

Det har blivit aningen trångt uppe i äppelträdet nu i september. Vissa av trädets kvistar har tagit stöd av marken och lastat av sina äpplen över gräsmattan. Vårat äppelträd har snart nått sin vändpunkt i våran trädgård, och redan nu fått några juniorer som så småningom får ta över.

Ser tillbaka på sommaren som varit genom bilden från Fäboda med döttrarna ute vid havet. Sommaren som kom sent, varade i några dagar och drog sig tillbaka, för att igen visa sig med sol och endast lite värme. Inte en endaste dag över 30 grader, vilket kändes trist och tungt. Vi använde de dagarna som visade sin bättre sida till att vara  tillsammans hela familjen på korta utflykter både i nejden och utomlands.

En bild tagen 00.14 en natt i juni när jag jobbade och var på väg till flygplatsen i Kronoby för att hämta kunder från flyget. Här kan man se den fosterländska bondens bidrag till ett 100 årigt Finland ute på åkern, genom att placera de olikfärgade höbalarna till att visa Finlands flagga.

Här ute på slätten i Oravais var det fullt slagsmål den 14 september år 1808 när svenskarna och ryssarna drabbade samman. Numera går det betydligt fredligare till, när man besöker platsen för att bekanta sig med minnesmärket och bygden.

Sist en bild på de båda veteranerna när de tillsammans beger sig ut på en kort och lugn tur i det fagra Österbotten. Det skiljer endast några få år mellan dessa två, utan att säga vilken är den äldre av dem eller vilken som är i bättre skick. Båda har ändå med råge passerat 25 strecket och sett sina bästa dagar, men de knallar på fortfarande. Detta var dagen när det var storstädning i garaget och när en stor del av det som fanns där inne, fick respass till återvinning eller omplacering. Kan nämnas att veteranerna blev kvar på gården, utan respass.

 

 


Lämna en kommentar

Hur svårt kan de vaa

Hur svårt kan det vara egentligen. Står inför ett svårt beslut och våndas och kollar in olika nätsidor för bästa information. Nyanskaffningar till garderoben i klädväg för den mogna mannen, som redan passerat sitt bäst före datum. Det där med bäst före datum, är något mina avundsjuka vänner vill påminna mig om, själv tycker jag mig vara i min mest perfekta form, om man inte räknar med vissa utbuktningar i den centrala delen av kroppen. Nu handlar det för tillfället att införskaffa ett bälte, och inte vilket bälte som helst. Det skall vara stadigt, elastiskt, hållbart, fint, och representera den rätta imagen för en 60-.

Nu är det ju ingen stor skillnad på färgen, utan enbart svart som gäller, för att det skall matcha mina arbetskläder, och även passa för både svarta och blåa jeans. Inga onödiga krusiduller med spännen som visa dödsskallar, bilmärken eller annat iögonfallande. Nej, diskret är ordet och det som bältet skall representera, inget annat. Vill inte att unga damer skall koncentrera blicken till bältesspännet, utan med mod i blicken se mig rakt i ögonen, och med ett litet leende kunna konversera avslappnande.

Jag känner på mig att det är idag som jag är redo för en liten handel av denna ytterst viktiga detalj i den moderiktiga världen.


2 kommentarer

Bluff och Fejk

Nu händer det titt som tätt att det ute på nätet förekommer  bluff och fejk av alla de slag. Ofta hittar vi bilder på Facebook som är manipulerade och vissa ser så verklighetstroget ut att många går på bluffen. Moln som ser ut som björnar eller ett vakande öga från himmelen med knäppta händer i bakgrunden. I alla tider så har vi människor varit intresserade av vad som sker omkring oss, att vi inte alla gånger kan skilja åt verklighet och fantasi.

Vissa av dessa storyn och bilder är säkert helt harmlösa och upphovsmannen vill bara visa sin skicklighet, men i andra händelser finns det risk att det är frågan om att plantera in trojaner, för att fiska adresser eller vännerna på fb i syfte att sälja reklamer. I några fall kan det vara att helt enkelt förstöra för någon annan och eventuellt kapa datorn.

Har en gång varit med om att min dator blivit kapad och kunnat se i realtid när någon tagit över. Då förstod jag vad som höll på att ske och reagerade snabbt med att stänga av datorn. Det var under den tiden man höll kontakt med nätet genom att ringa upp ett modem och invänta klarsignal. Ändå blev den c:a 1 minut som den hann vara kapad, att kosta mig en hel del i datareparationer och förlorad arbetstid, emedan det var min arbetsdator på jobbet.

Tidigare fanns det dessa s.k. Nigeriabreven där det oftast var någon som var tvungen att flytta t.ex. 45 miljoner $ och som utlovade en belöning på kanske 10% om man hjälpte till med överföringen. Då kom dessa brev via faxen och det fanns även försvunna släktingar som gått bort i Afrika och man ville ha kontakt för överföra dessa dollar till mig. Hede en gång räknat ut att jag hade en bit över 100 miljoner $ som jag antingen hade ärvt eller kunnat få som belöning för att hjälpa dessa. Inget blev gjort och inga miljoner infann sig på mitt konto.

När jag såsom företagare i över 30 år jobbat på i snickeribranschen har det även där funnits flera andra typer av bluff. Har nämligen ”tilldelats” en massa kvalitetspriser från Spanien, där det i vackra ordalag förklarats för mig på tyska och engelska varför mitt företag vunnit dessa priser. Första gången så faxade jag och tackade, samt väntade att priset skulle skickas till mig. Då kom förklaringen till varför det hade tilldelats mig. Jag var tvungen att närvara personligen vid ceremonin och galamiddagen, samt bo på ett lyxhotell med hutlösa priser. Prislappen för kvalitetspriset var på ungefär 4000.-€ och då talar vi om mitten på -90 talet. Den tiden var 4000.-€ många, många månadslöner. Det blev inga prisstatyetter, men jag har kvar bilderna på dessa i alla fall.


 


Lämna en kommentar

En utbyteselev kom till stan

Har idag träffat våran nya utbyteselev som vi är stödfamilj för. Detta är den tredje utbyteseleven  som vi är stödfamilj eller vänfamilj som det också kallas. Tidigare har vi varit vänfamilj åt en elev från Ungern och en från Japan, samt denna gång blev det en utbyteselev från Tatarstan i Ryssland.

En ung dam som kände sig främmande och aningen blyg i vårat sällskap. Självklart är det osäkert att komma från ett annat land med annan kultur och annat språk, och försöka göra sig förtådd, då även vi var lite rostiga i våran engelska. Den unga damen i fråga var hemma från Kazan i Tatarstan och hon visade en del bilder från sin stad och vi kunde bara häpna över de fina byggnaderna i sina vackra färger och byggnadsstilar.

Adele som damen i fråga heter bor hos en värdfamilj i Jakobstad och våran uppgift är att vara en reserv och någon hon kan vända sig till i eventuella frågor och funderingar under sin vistelse i Finland. Det kan ju finnas frågor man inte vill fråga utav den familjen man bor hos, och då finns vi som hjälp och stöd. Att vara vänfamilj för en utbyteselev innebär att man skall ha kontakt med eleven minst en gång i månaden, samt att vara tillgänglig vid behov.

De tidigare utbyteseleverna som vi varit vänfamilj för, har visat sig vara en fin vänskap som stått bi i flera år. Den ungerska flickan som vi var vänfamilj för flera år sedan, har besökt oss flera gånger efteråt, och nu senaste sommar, samt att den japanska eleven även hon besökt oss senaste vår känns bra. Själva har vi planerat ett besök i Ungern senare, eventuellt redan nästa sommar, men en Japanresa är ännu inte aktuell för tillfället.

Att fungera som vänfamilj har många fina sidor och man får en hel del nya och intressanta insikter i de andra länder varifrån dessa elever kommer ifrån. Sådana saker som man inte kanske läser om i tidningar eller böcker, utan sådant som de själva har upplevt.

Intressant och ansvarsfullt, samt att man hjälper någon ung elev framåt i livet.


Lämna en kommentar

Mitt huvud känns så tungt

En svag strimma av ljus uppdagas mellan mina ögonlock och strax ovanför ögonbrynen känns ett dunkande som påminner om dagen efter, vilket det ju egentligen också är. Men kan påpekas att det inte är p.g.a. sprit och dryckenskap som huvudet känns dåligt, utan det är för att den senaste tiden varit relativt stressig och mycket jobb. Var senaste natt på jobb och hann inte med många timmars vila de senaste 16 timmarna innan jag kom hem.

Fastän det flera gånger kan bli tungt och stressigt, så kan man med fog säga att jobbet ger mer än enbart lön för dagen. Att komma hem till en kund som är bunden till rullstol och som inte själv på egen hand har möjlighet att komma sig ut på stan utan hjälp, så känns det bra att kunna hjälpa till. Har flera gånger fått den känslan att kunden gärna hade fortsatt med diskussionerna efter att vi nått målet med körningen, och vissa gånger så har diskussionen fortsatt efter avslutad körning.

Under det senaste arbetspasset träffade jag många intressanta personer och funderingarna i bilen var stundom riktig givande. Har många gånger tänkt på vad kunderna egentligen tänker, när de hör min finska och min ännu osäkrare engelska uttalas under resans gång. Jag är den personen som hellre försöker göra mig förstådd på ett annat språk fastän det inte alltid blir rätt. Men så har jag också flera kunder utifrån Europa som talar en relativt bra svenska, vilket jag uppskattar högt. Har de lärt sig ett främmande språk, så kan väl jag också försöka göra likadant. Man lär så länge man lever, och man skall leva så att man kan lära sig mer.

Ha det gott och kör försiktigt.

 


2 kommentarer

Slut på det roliga

Nu är det slut på det roliga och sovmorgnarna är ett minne blott. Redan i morgon blir det väckning c:a 5.15 och dags att ikläda sig en representativ utstyrsel för att på ett värdigt sätt ta emot kunderna. Denna semester har jag hunnit med en hel del och kan känna mig relativt nöjd med vad denna kropp orkat och hunnit med på de veckor man har haft till förfogande för vila, avslappning och resor.

Trädgårdsarbete med att så in en ny del av gräsmattan, samt en ordentlig städning av de båda garagen, vilket resulterat i en bättre ordning på verktygen, och omplacering av veterantraktorn Massey-Ferguson 35:an har gett en hel del nytt utrymme till förfogande. Vedkörningen inför vintern är på sin slutspurt och man kan nästan säga att det är klart.

Gäster från Sverige, Ungern och södra Finland har också letat sig till våran lilla boning och förgyllt tillvaron, vilket medför att vi har trevliga minnen att luta tillbaka över när höstvädret gör sin entré lite senare. Så med summan i hand har det varit en bra sommar, om man inte tänker på det något så svala vädret, men allt kan ju inte slå in på en gång. Bättre med trevligt sällskap än med enbart solsken och torka.

Så nu blir det att försöka sadla om och ta fram leendet, visa sig hjälpsam och serviceinriktad inför sina kunder. Man måste ju tänka på det att om man inget jobb har att gå till, så har man inte någon semester att vänta på.